23:e december, julklappsinslagning…

Så här kan man också slå in julklappar…

 

 

OBS! Det är inte jag som är med i filmen, den är bara lånad från youtube.

God jul på er alla!

23:e december…ge inte upp hoppet

Jag hoppas att ni inte gett upp hoppet om mig… för här är jag mitt i all juljäkt…

Ja, hur gick det nu hos veterinären…jo…än har dom inte räknat ut mig…hehe…gumman är seg… vid återbesöket ett par timmar senare samma dag… ja nu ska ni veta att det var inte direkt lätt för matte att få mig med…jag visste ju vad som väntade… men till sist så hade hon tryckt in mig i transportburen och vips så satt vi där i det där äckliga väntrummet som luktar av hund och en massa konstiga människor… bara det blir man ju rädd av… sen var det dags för ett nytt blodprov… hmm.. tyvärr var det samma assistent som skulle ta provet och hon såg lika skraj ut som gången innan… hon försökte sticka mig i samma tass som de redan hade rakat mig… men då sa hon helt plötsligt att hon nog hade råkat spräcka blodkärlet!!! Va??? gissa om man blev skraj… hon for iväg och hämtade en annan assistent som var betydligt mer rutinerad…bara det att hon rakade den andra tassen… så nu ser man ju nästan ut som en pundare…

Nåväl, provsvaren kommer inte förrän efter helgen… men däremot så föreslog de att jag skulle prova ett annat foder… gissa om mina mungipor gick ända upp till öronen… det är ett foder för de som har foderallergi… ett torrfoder med mycket fett i …. jihoooooooooooo…. där fick matte så hon teg…  härligt så här i juletid med lite gomat… nu gäller det bara att inte gå upp i vikt…jag har ju faktiskt lyckats gå ner ett halvt kilo… kan tyckas lite men i procent är det som att matte skulle gå ner 8kilo!!!  jaja nu måste jag jäkta vidare… idag ska mormor hämtas från flygplatsen, hon kommer från Skåneland…

Men först vill jag bara önska er alla den bästa av jular och till er som inte firar jul så önskar jag en under helg i lugnets tecken… och mycket gomat förstås😉

Ska försöka lägga in en bild på gomaten när matte tar ner den från skåpet…

Kram på er alla!!!

20:e december, veterinärbesök

Fy tusan… snacka om djurplågeri… det kanske är dags att ringa dom som kämpar för djurensrättigheter… Först så blev jag utan frukost…va???? hur bara kan dom… det sägs ju att frukosten är dagens viktigaste mål. Matte drog nån vals om att jag visst skulle få mat… bara lite senare… Klockan nio hade jag fått nog och tänkte att nu ska dom få… så jag la helt enkelt en pizza i rena protesten… men tror ni jag fick nån mat för det… nää… 10.15 satte dom på mig en sån där hemsk tratt på huvudet…joo, för annars blir jag aggressiv och biter första bästa…nästan…åtminstone så hotar jag med det…jag har än aldrig bitit nån… åtminstone inte hårt… ibland gnabbas jag lite med matte men det är mer på leknivå…om ni fattar…

ja just ja…man ska ju skriva korta inlägg så ni inte tröttnar…. nåväl…sen fort in i buren och iväg till veterinären… sen var det ju typiskt att min favoritvetis var sjuk… men hon den nya var helt okej hon med…hon kände och klämde… och sen kom en assistent och skulle ta ett blodprov…trodde hon ja..hehe… först rakade hon tassen…huuuga…den där rakmaskinen blir jag rädd för… sen satte hon en klämma på tassen och då blev jag urförbannad…. assistenten blev nog hyfsat skraj tror jag… både matte och husse fick hålla i mig… sen stal hon mitt blod… och satte fast en ful tejp på tassen…. sen hem och äntligen fick jag mat!!!! JIHOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO!!! Men säg den glädje som varar… Sen påstod dom att jag ska tillbaka om två timmar för ett nytt prov… det kan dom ju bara drömma om… jag är ju inte helt korkad… nu gäller det bara att hålla sig undan och inte somna….

Här skulle det ha varit en bild på när jag bet veterinären i näsan… men nu fick jag aldrig chansen att bita henne så det får bli en arkivbild istället från när jag var liten och kusinvitamin kom på besök…

19:e december, I´m alive…

Kanske bäst att meddela sig i fall att det skulle vara någon därute som ligger sömnlös om nätterna och undrar vart Chiquita, the one and only tagit vägen… För här är jag nu… Men oj vad besöksstatistiken rasar så fort man vänder ryggen till… hm… det är nog bäst man inte håller sig borta allt för länge… Men bara så att ni vet det att i morrn ska jag på ett sånt där hemskt veterinärbesök igen… nya prover…huuuuga…. så förmodligen så blir det ingen uppdatering… men ni kan ju aldrig vara säkra…

Annars då… joo annars så är det väl mest julbestyr som står på tapeten. Matte har varit förutseende och ställt fram en liten tomte så att jag inte ska glömma bort att tomten snart kommer på besök och att det gäller att vara snäll… men det är jag ju alltid… Och på onsdag så ska jag på bankmöte…det gäller ju att förvalta väl sina rikedomar… jaja, jag ska inte bli långrandig… läste nånstans att det inte är bra med långa inlägg för folk har inte tid att läsa hela inlägget…

Kram på er få som finns kvar som läsare.

15:e december, varannandagsblogg

Hmm… av nån anledning så har den här bloggen gått från att ha varit en dagbok till att mer likna en varannandagsblogg… det bara är så… i alla fall just nu… men man kan ju alltid hoppas på skärpning…

Men bara för att jag inte skriver i bloggen så ska ni inte tro att det inte händer saker i mitt fantastiska liv… jodå..här händer en hel del… till exempel så har de tvåbentas gran redan barrat av alla barren och dekorationerna och kvar finns bara ett ranglit fult skelett… Här har jag återigen lyckats slå två flugor i en smäll, för på samma foto kan ni se när jag väntar på att matte ska komma springande och lägga lite mat i mitt gap… maaaaaaaaaaaaaat!!!!!! maaaaaaaaaaaaaaaaaat!!!! skriker jag som en stucken gris och så kommer matte springandes som en gasell… nja…det kanske inte riktigt går till så… men det är min dröm att det ska vara så…

13:e december Santa Chiquita vägrar bli lussekatt

Joho…jag lever visst… men ärligt talat… vem har lust att blogga i dessa tider… det är ju så mycket annat man vill göra… det är klart att jag är tacksam att just ni tittar in här och kollar hur jag har det… det kan ju inte hjälpas men högtiden på dagen är ju när man smyger in och tittar om det är nån vänlig själ som lämnat ett litet avtryck… Hur som helst så gick musten ur mig lite efter det stora kalaset i Stadshuset… så det är väl bara att erkänna att jag skolkade igår också… men det fanns faktiskt en anledning till… titta här…

Å då ska ni veta att detta var vid lunchtid… ni kan ju bara tänka er hur kallt det var på morgonen… huuuuga…rent kriminellt… Sen imorse så var det ju bara att stiga upp i ottan för då skulle matte ha med mig till soffan för att titta på luciafirande på tv:n… sen skulle hon envisas med att jag minsann skulle vara en lussekatt… som tur är så har man ju lite integritet… matte får ju inte alltid som hon vill… usch så himla löjligt att springa omkring med eld på huvudet…

3:e advent och dagen efter den stora festen

Så där ja då är man tillbaka efter dagens julklappsinköp… jag vet… det är tomten som kommer med klapparna… men eftersom jag även vet att han har häcken full så här i juletid så är det väl inte fel att ge honom en hjälpande tass… jag menar… hellre säcken full än häcken full…

Nåväl det var ju inte det jag skulle berätta om… först å främst, ni har väl tänt det tredje ljuset idag?? jag trodde väl det… er kan man lita på…

När det är gjort så kanske vi kan gå vidare till helgens happening nämligen Nobelfesten… jag måste ju erkänna att jag alltid drömt om att få gå på Nobelfesten och få njuta av den goda maten… Nu har det redan kommit önskemål om att jag ska berätta ALLA detaljer… men det förstår ni ju… då får ju både ni och jag sitta klistrade här vid datorn till efter nyår… jaja… lite godsaker ska jag väl bjuda på… Jag har ju länge gått och suktat efter den där magiska inbjudan och det såg ju ut som att jag skulle gå lottlös även i år… men så i går morse så ringde självaste Kronprinsessan och undrade varför jag inte var anmäld till banketten i Blå Hallen… då visade det sig att någon på Posten förmodligen snott åt sig min inbjudan eller så har de helt enkelt ”slarvat” bort den, för självklart så var jag inbjuden… I garderoben hängde min otroligt vackra festblåsa specialdesignad för fem år sedan just för detta ändamålet och nu när jag dessutom gått ner lite i vikt så satt den som handen i handsken… Matte hjälpte mig att fixa frisyren och klorna och sen var det bara att vänta på Kungens egna privatjet… Gissa om Matte var avundsjuk… hoppas hon lyckas med lite forskning så hon får gå nästa år… det förtjänar hon verkligen…

Resan till stora huvudstaden gick som  en grisblink, men jag måste erkänna att jag blev lite nervös när jag såg stadshustornet där utanför fönstret… och ivrig som jag var att få hälsa på alla coola typer så firade jag ner mig från planet med hjälp av en stark lina… de sista metrarna hoppade jag ner till tornet… sen var det bara att sätta fart ner för trapporna… det är ju nästan som en labyrint ner genom tornet och med min snäva blåsa var det inte så himla lätt… men skam den som ger sig… jag kom ner precis när Kungafamiljen började gå in i Blå Hallen… Klänningen ja… både jag och Kronprinsessan hade klätt oss i blått…en del trodde faktiskt att vi var systrar…

Men huuuga vad kallt det var… vem sjutton hade stängt av värmen???  Hade jag vetat att det skulle vara rena istiden där inne så skulle jag ju ha snott med mig mattes värmedyna… men ganska snart upptäckte jag att varmaste platsen var… just det under bordet… och det skulle visa sig vara ett riktigt triumfkortet för just där under borden händer en hel del oväntade saker inte bara det att folk slänger mat under bordet… nähä…där tåflörtas det och somliga släpper sig…ja alltså fiser…huvvva vad det luktade under vissa bord… det blir att ta med gasmasken nästa år… Under ett bord hade folk lite diskret tagit av sig skorna… suck… gaskammare där med… Men jag säger bara mumma vad mycket god mat där fanns… senare på kvällen när det var dags för efterrätten så ropade Kronprinsessan på mig och lät mig krypa upp och ligga i hennes knä… där var det varmt och gott om än lite trångt… sen var det nån drummel under hennes klänning som boxades också… funderade ett tag på att sätta klorna i han… men just då så lugnade han ner sig… jo för det var visst en han tror jag… jaja… sen blev det dans och man var ju hyffsat populär… härligt att få svänga sina lurviga…. och för att avsluta så kom jag hem i morse medan matte fortfarande sov… lagom till frukosten.

Tidigare äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.